1. Läsidorna är alltid farligast. På läsidan ackumuleras snön och där en sluttning faller undan efter ett krön bildas ofta hängdrivor. Gå aldrig vare sig under eller på en sådan driva. Läsidor med en lutning på 25 grader eller mer utgör störst risk.
2. Lavinrisken ökar vid snabba temperaturförändringar, kraftigt snöfall och hård vind. Då bildas skikt i snön, varav ett skikt riskerar att bli ett glidlager, som de ovanpå liggande snöskikten glider iväg på.
3. Åk aldrig ensam, var minst två personer. Vänta på varandra på säkra platser och håll uppsikt över den andra åkaren
4. Gå inte uppför och åk aldrig i mitten av stora snöfält. Följ bergsryggar, stenbunden terräng och åsar.
5. Kolla lavinprognoser innan du ger dig ut. Dagliga lavinprognoser publiceras på lavinprognoser.se. På snorapporten.se/lavinskala kan du också hitta dagsaktuell lavinriskbedömning. Liftpersonal och erfarna skidåkare kan ge dig värdefulla tips och råd.
6. Ha rätt utrustning. Lavinsändare, spade och sond är ett måste. En ABS-ryggsäck ökar dina chanser att överleva. Kolla batterier i din lavinsändare innan du ger dig ut. Recco-sändare är också bra att ha. Träna med din utrustning!
Utrustning du bör ha är lavinsändare, sond och spade. En ABS-ryggsäck (Avalanche Backpack System) ökar markant dina chanser att överleva en lavin. Tänk på att alla du åker med bör ha grundutrustningen och vara tränade att använda den. Förutom grundutrustningen är det bra att ha med sig första hjälpen, en räddningsfilt, förstärkningsplagg, mobiltelefon och liten powerbank. Ta för vana att alltid åka med hjälm och ryggskydd.
Den vanligaste vindriktningen i fjällen är sydvästlig. Luften pressas upp av fjällkedjan och kyls av i de högre luftlagren. De moln som då bildas släpper sedan ifrån sig nederbörd i form av regn eller snö. Nederbörden hamnar huvudsakligen i lovart, det vill säga på den sida av fjällen som vinden kommer ifrån.
På vinterfjället kan vinden i kombination med snö och kyla bli livsfarlig. ”Måttlig till frisk vind” låter ju inte så farligt. Men vid -10 grader blir då den verkliga kylan närmare -20 grader! Om vinden tilltar så blir det ännu kallare och virvlar dessutom upp snö så att det blir svårt med sikten. Det är då det börjar bli farligt; när man blir trött, fryser och får svårt att se ledkryssen.
Är situationen allvarlig så kontaktar du polisen via hjälptelefon eller egen telefon på 112 om det finns telefontäckning. Hjälptelefonerna finns i alla fjällstugor, med något enstaka undantag. Vilka framgår på respektive fjällstugas hemsida. Hjälptelefon finns även i en del av de rastskydd som finns utefter ledsystemet. Även på fjällkartan framgår vilka platser som har hjälptelefon. Via telefonen får du direktkontakt med polisens sambandscentral och fjällräddningen. Via telefonen kan du larma om det hänt något. Det är bra att göra även om du blir försenad på din tur så att anhöriga inte blir oroliga. Polisen och räddningsledningen hjälper gärna till att föra information vidare. Det kanske innebär att fjällräddningen slipper rycka ut i onödan. Du kan och bör också använda telefonen för att informera och rådfråga.
Behöver du hjälp – var beredd att svara på följande frågor:
Utanför pisterna så ansvarar polisen för att söka efter och rädda människor i fjällen. Till sin hjälp har de Fjällräddningen, som bygger på insatser från frivilliga som utbildas och utrustas av Polisen. Fjällräddarna hjälper människor som försvunnit eller utsatts för fara i fjällen. Fjällräddarna arbetar under ledning av en räddningsledare från Polisen eller en insatsledare från fjällräddningen. Varje polisdistrikt med fjäll inom sitt område har en fjällräddningsorganisation. I den ingår polismän och fjällvan ortsbefolkning, totalt cirka 350 personer.
Källor:
SLAO
Fjällsäkerhetsrådet
Svenska Turistföreningen
Läs mer:
Svenska Turistföreningen om fjällsäkerhet
Freeride.se om lavinsäkerhet
